Hittills har det gått lite sådär. I torsdags (vilket iofs tekniskt sett inte är helg) kom jag hem helt utarbetad och hade fått på mig pyjamasen, men hux flux befann jag mig på Kellys. Där var det dött. Knappt en människa. Men vi träffade två snubbar som körde oss till Anchor istället. Ingenting får en väl att känna sig som en så dålig flicka som att acceptera skjuts från främmande män?
Anchor var dödare än någonsin förr, var tusan var alla människor? Så vi fick de två herrarna att köra oss tillbaka till Söder där vi mötte upp några av mina klasskompisar på Carmen. Fin kväll allt som allt, om än lite hysterisk. En person sjöng Stayin' Alive - mycket högt - längs hela Södermannagatan innan klockan ens blivit halv elva. Vi låter det vara osagt vem, men hon är för alltid käns som miss Stayin' alive nu.
Igår skulle jag verkligen, verkligen stanna hemma. Det enda jag ville efter jobbet var att åka hem till mina vinägerchips. Men några klasskompisar smsade och sa att jag inte hade något annat val än att dricka öl med dem. Jag lydde snällt. Behövde trots allt fira att magasinet vi kämpat med i flera veckor är klart.
Dock kan jag skryta med att jag faktiskt var hemma halv tolv. Applåder på det?
Festa som en rockstjärna, läs som en bibliotekarie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar