Plektrum på drift

Några saknade plektrum, tagna med mobilkamera 2008. Suddigheten!

Det är kul att gå på konsert. Det är extra kul om man får med sig någon sorts minnessak. Själv gillar jag plektrum. Trumpinnar är inte särskilt estetiskt tilltalande, t-shirtar och handdukar stinker fan och det är något lite obehagligt med att behålla en bortkastad vatten- eller spritflaska.

Jag har under åren samlat på mig ett gäng. Mest från mindre band eftersom det var dem jag lyssnade på när jag var som mest intensiv i mitt plektrumjagande. Men har ett gäng av dem försvunnit spårlöst. Jag känner mig själv och inser att jag säkert lagt dem på något svinbra ställe, men nu har jag fan vänt upp och ner på lägenheten och hittar dem inte! (Dock har jag hittat en massa mynt, lite smycken, två saknade setlists, en massa vykort, pappas keramikugglor och ett par saknade klädesplagg.)

Fett tråkigt, jag saknar dem. Så om någon bloggläsare är synsk och ser var de befinner sig - lämna en kommentar. Den som ger tips som leder till återförening bjuds på öl!