lördag 30 april 2011

Valborg.

Som tidigare nämnt principiellt är emot det här med suparhögtider (även om jag liksom av misstag hade ganska roligt förra Valborg) och jag har jobbat natt så jag är helt vimmelkantig, således blir jag hemma ikväll med en massa avsnitt av Nostalgia Critic och äta godis. Ja, godis! En litenliten godispåse var jag faktiskt värd, eftersom jag är nästan frisk nu. Hurra!

Ha så skoj och sup lagom ni andra!

fredag 29 april 2011

The city lights of London town are far away

 Oh! Oh! Mindre än en vecka tills jag och Lina drar till London. Längtar längtar längtar!

I galantly handed you my very last piece of gum

Skamlöst framgooglad
Trodde att jag hade en ganska så passionerad bubbelgumskärlek. Sen hittade jag den här bilden.

tisdag 26 april 2011

Marcus Birro och jag kommer inte överrens

Det ska erkännas att jag valde "Att leva och dö som Joe Strummer" mest för titels skull. Dels lockad av Strummer förstås (wikipedia) men framför allt ligger den oerhört bra i munnen. Sånt är jag svag för.
Jag är nu ungefär 90 sidor in och jag kommer inte överrens med den här boken. Birro förklarar hur huvudpersonen är snarare än att visa, vilket skapar en oerhört distans och är astråkigt för läsaren. Dessutom är språket väl svulstigt, det blir så poetiskt att det blir klumpigt. Nåja, än har den tid att hämta upp sig. Håller tummarna.

måndag 25 april 2011

When she smiles I'd rather kick her in the ass

Tränade med Emmababy idag. Det var redan klockan tolv vilket jag givetvis glömt bort (just nu befinner jag mig i en period då det är ett mirakel att jag får med mig huvudet varje gång jag lämnar lägenheten) men efter ett himla hastande tog jag mig i alla fall dit. Jag är en sån person som har svårt att hitta motivationen för att ta mig till träningen, men väl där älskar jag det.

Har inte skrivit så mycket om min träning här av den enkla anledning att jag själv hatar att läsa om andras träning. Särskilt folk som gymmar, typ "kära blogg idag tränade jag, det känns asbra, körde 40 minuter kondition, 30 styrka och bara mage i 40 minuter." Man bara; tack för den här ovärderliga informationen.

Men va fan, jag kan inte hålla mig. Muay Thai är så jäkla kul och så sjukt mycket coolare än att harva i ett gym, man kommer åt muskler man inte ens visste att man hade, man reduceras till en våt fläck på golvet men man tar sig upp och går därifrån med känslan av att man kan spöa hela världen.

Och som ett bevis på thaiboxningens överlägsenhet kommer här ett klipp där vuxna karlar bankar skiten ur varandra till In Flames. Enjoy.

Påskfirandet

Hemma efter påskfirandet. Jag har ätit lamm och fått påskägg (innehållande äpplen och tuggummi eftersom socker ännu är off limits) och umgåtts med familjen. Jag spöade minsta brorsan i basket vilket faktiskt jag var helt odrägligt stolt över, då han är väldigt duktig och redan vid den späda åldern 13 kan sätta trepoängare vilket jag aldrig lärde mig. Ibland saknar jag verkligen att spela basket, det är eländigt att man ska vara lastgammal och kortväxt. Nåja, kan ju hoppas på minsta brorsan.
Sen såg vi väldigt märkliga Miyazakifilmen Porco Rosso. Finfint.


lördag 23 april 2011

Påsk.

Då jag inte har något att säga om Jesus återuppståndelse och ännu mindre att säga om godis (förutom jag fortfarande kommer ihåg hur gott det är och saknar det) och familjefirandet inte är förrän i morgon låter vi högtidsnarrativet vara. Yay. Har jobbat idag, det var oerhört stillsamt, tydligen är påsken inte den högtid då alla vill köpa böcker go figure. Sen gick jag hem, åt två paket halvtinad mango och såg nästan vartenda avsnitt av Nostalgia Chick som är så fantastiskt att jag inte vet vad jag ska göra av mig själv. Så nördigt. Så feministiskt. Så randomt. Så sjukt jävla grymt.

Det var flera fester och utgångar på gång förstås - folk vill av okänd anledning fortfarande umgås med mig fast jag levt som mycket grinig eremit i flera veckor - men jag orkar bara inte just nu. Jag har accepterat. Hur roliga saker folk än hittar på går det bara inte. Fyra veckor till, sen ska mitt liv förhoppningsvis återgå till någon sorts normalitet och då jävlar ska jag ta igen det här. Tills dess är det bara att bita ihop och hålla sig upprätt.

fredag 22 april 2011

Kläder.

Såg ut ungefär så här idag.

Långfredag.

Jag och min pollenallergi blev kvar i stan. Eftersom jag jobbar imorgon och brorsan har något sorts matrelaterat jippo på gång kände mamma och pappa att det var bäst att ta påskfirandet på söndagen istället. Så jag spenderade min långfredag ute på de soliga gatorna med min fina Emma, vi vandrade runt på söder och pratade om ditten och datten. Hur trevligt som helst.

torsdag 21 april 2011

Det är ju påsk, du kan väl vara trevlig

Förra året var jag min egen påskkyckling.

Påskplaner. Har inte sett fram emot påsken nämnvärt i år av den enkla anledningen att jag inte får äta godis. (Det är å andra sidan lite sorgligt att det är typ vad påsken handlar om nu.) Påsken kommer i alla fall firas en dag för tidigt ute på landet med traditionsenlig lammstek och allt det där. Äggletande lär det blir också, ska bli spännande att se vad mamma och pappa tänkt ut åt mig (jag hoppas på golden deliciousäpplen och V6s sockerfria barntuggummi.) Sen blir det mest jobb, lika bra att casha in under storhelgerna, tänkte jag. Men fröken Mikaela är i stan, så vi ska slå runt på lördag (för att alla sätt att fira Jesu uppståndelse är bra sätt.)

Fråga: I förhållande till en texts längd; hur många partanteser är för många paranteser?

14 timmar senare...

Vickys bild.
La mig vid sextiden i går kväll för att, som det heter "ta en liten tupplur." Vaknade till vid halv tio tänkte "jag borde verkligen äta något. Ska gå upp. Nu." Somnade om. Vaknade vid femtiden, tänkte "fuck this" och somnade om igen. Vaknade vid åtta. Tittade på klockan. Tänkte "Ojdå" tätt följt av "fan vad bra jag mår."

onsdag 20 april 2011

I can't take direction and my socks are never clean


Låt denna dag bli ihågkommen som dagen jag tvättade innan alla strumpor tog slut. Undrar hur många vuxenpoäng det är värt? Säkert minst hundra. Ibland skrämmer jag mig själv i min mognad.

tisdag 19 april 2011

And I don't care if you don't want me I'm yours right now

Det verkar omöjligt att göra en dålig version av "I put a spell on you".






A Tuesday filled with purposeful disasters


Var tusan tog den här dagen vägen? Jag minns att jag läste Knausgård och smsade med Emma runt tolvsnåret sen är klockan plötsligt åtta på kvällen. What the fuck? Jag förstår inte var all min tid blir av och det är lite obehagligt. Har inte jobbat idag heller eftersom jag hade oturen att jobba när bibliotekens påskpass gavs ut och därför inte kunde svara på sms. Nåja, ska jobba lite extra i bästa bokaffären senare i veckan så det jämnar nog ut sig i det långa loppet.

Dagens bästa: Det sker en liten men stadig ökning av folk som läser (ja, eller i vart fall är inne och kikar på) den här bloggen. Fan vad najs. Hej på er.
Dagens sämsta: Åt en sån där anskrämlig, mikrad Finduslåda till middag. Uh, varför utsätter jag mig själv för såna saker?

Sugen.

Väldigt sugen.

Om 3D och 2D

3D filmer är verkligen grejen just nu. Många av de stora filmerna med massor av effekter släpps i 3D, det här för att höja upplevelsen och för att filmbolagen ska fortsätta tjäna pengar på oss då det är värdelöst att ladda ner i en film i 3D. Jag däremot gillar det inte.
För det första tycker jag att 3D sällan utnyttjas tillräckligt - oftast används (den oerhört coola) effekten då någonting tycks sväva ovanför publiken bara ett par gånger per film. För det andra har jag ingen lust att betala betydligt mer för att se en film med lite mer djup i bilden (vilket är vad 3Dn oftast används till). För det tredje får jag huvudvärk och blir lite lätt illamående när jag ser en film i 3D.
Det visar sig att jag inte är ensam. Därför har Hank Green från Vlogbrothers skapat 2D-glasögon som gör 3D filmer till 2D. Jag tänker inte köpa dem - jag väntar hellre tills filmen kommer på dvd - men ändå, vilken kul grej.

Daytripper

Jag måste tipsa om ett fantastiskt seriealbum jag precis läst, Daytripper av tvillingarna Fabian Moon och Gabriel Ba (jo, jag undrar också varför de har olika efternamn.) Den är magisk, drömsk och lågmäld, med ett oerhört djup av alla de där personerna man kunde varit men framför allt alla de där dödarna man kunde ha dött. Läs, läs, läs.

måndag 18 april 2011

Kläder.

Så här kan jag se ut när jag driver runt på stan och njuter av våren i mina älsklingsbyxor. En kul grej jag alltid tänker på när jag ser folk med en sån här scarf på huvudet, är att de överblivna tåtarna på huvudet antingen ser ut som små musöron (som på mig) eller små kaninöron (som här.)

Jungfrun har ett utpräglat sinne för ordning och detaljer

Idag har jag mest dragit runt i solen fast jag hade massor av fiktiga saker att göra, men en sak som länge stått på min "Att göra"-lista har faktiskt avverkats. Mitt bildbibliotek har sorterats och effektiviserat. Väldigt nödvändigt. Det var ett överflöd av onödiga mappar vilket ledde till att det krävdes väldigt många klick för att nå bilder men nu är det ordnat. Mobilbilder som tidigare hade eget mappsystem har nu sammanförts med övriga. Och egobilder som är mindre är två år gamla är sorterade efter hårfärg.

Well I'll be damned, here comes your ghost again

En av mina absoluta favoritcovers



Och originalet


Det är en så oerhört vacker metafor för minnen det där med diamanter och rost, hur tiden gör ful kol till diamanter och glänsande metaller till rost.

Hotellfrukost

När jag har gott om tid och är ashungrig på morgonen gör jag min hotellfrukost. Äggröra, knaperstekt bacon, avokado och fetaost med te. Gott och mättande.

You look good in blue


You look good in blue
it matches your skin
you're eyes dripping with pain

söndag 17 april 2011

Kläder.

En kompis till mig har länge utmanat mig att ta dagens outfit-bilder. Jag har lika länge hårdnackat vägrat något sådant, jag känner mig verkligen urlöjlig när jag försöker mig på denna eleverade form egobildstagande. Men vad fan, vi försöker väl då. Vem vet, kanske leder det till att jag börjar ha roligare kläder på mig.

Fanns det några kvinnor 1990?

Har sett första avsnittet av NittiLeaks, där Filip och Fredrik ska avslöja sanningen om nittiotalet. Lite snabba genussiffror på det 44 minuter långa programmet då.

Antal kvinnliga gäster: 0
Antal låtar av kvinnliga artister: 1 (Lisa Nilssons "Himlen runt hörnet" som dock framfördes av Darin.)
Antal klipp/inslag om kvinnor: 1 (Lena Ph)

En fika

Eftersom jag fortfarande är på no fun diet fick jag nöjla mig med en delicious sallad när jag fikade på LaVance (åh nostalgin) med Wiks. Vi har inte träffats på evigheter så det var väldigt trevligt att ses och uppdatera oss om varandras liv. Vädret var fantastiskt, man kunde sitta utan tröja i solen. Vi promenerade runt på söder, först gröna sidan och sen röda, njöt och pratade om lite allt möjligt.

Föreviga fika. Typ 100 bloggpoäng right?

Up all night

07:50 (!) i morse smsade en kär vän och undrade om vi kunde skjuta upp vår fika nån timme. Jag var helt groggy av trötthet men tror att jag biföll hennes begäran. Nu när jag vaknat till och hunnit tänka på saken är jag oerhört taggad på att träffa henne och förhöra mig om vad lilla fröken fräken egentligen hade för sig igårkväll.

Baby Strange & Graphic Zombie Novels

Gissa vem som har de fyra första delarna i "the Walking Dead" och ledigt idag?

lördag 16 april 2011

I can't believe that I could be happy

Det är som med våren. Man ger nästan upp hoppet om den, man blir så van vid mörkret att man accepterar att livet alltid kommer att vara så här. Sommaren blir som en myt, man tror nästan att man hittat på den. Förändringen sker i så små steg att du inte märker det förrän det är ljust till klockan åtta och blommor i alla rabatter och alldeles för varmt under mössan. Plötsligt en dag är den där och du förstår inte hur du kunnat gå miste om alla tecken.

På samma sätt vaknar du en morgon och vill inte gråta för att du behöver gå upp. Du väger plötsligt inte längre hundra tusen ton, det är inte längre lika ansträngande att röra sig. När någon ställer enkla frågor som vilka dagar du jobbat den här veckan, vet du svaret. Du orkar tänka längre fram än till imorgon, och du får inte ångest av det. Du kan le utan att tvinga fram det. Du börjar längta efter att träffa folk och musiken börjar återigen betyda något. Det innebär inte att allt det jobbiga är över, men det är ändå ett stort steg den dag du stannar upp och inser; "Idag är jag inte olycklig."

Anledningar jag älskar mitt jobb

Så här ser Speedy ut. Leende kvinna
med fläta ingår inte

När man ska hämta något i magasinet får man susa omkring i korridorerna där nere på en ärtgrön sparkcykel vid namn Speedy. Jag tror faktiskt inte det går att ha roligare än så på jobbet.

fredag 15 april 2011

Cake on some more make-up

Sandra frågade om min ögonskugga och det var enklast att förklara visuellt.
1. "Rush" från Rimmel London
2. "Dagger" från Kat Von D för Sephora, paletten Metal Orchestra
3. "Caribbean Blue" från Nature Glam. Den ligger även som grund under de andra.

That dude looks like a lady

I Drag Races ära: mina tre favoritlåtar om transexuella män, helt fri från "omg, jag raggade på en tjej och så var det en snubbe!"-texter (förutom i rubriken då...)

1. Take a walk on the Wild Side - Lou Reed
"Holly came from Miami, FLA
Hitchhiked her way across the USA
Plucked her eyebrows on the way
Shaved her legs and then he was a she
She says 'Hey babe, take a walk on the wild side'"
Kanske den mest kända låten om en drag queen. Den handlar om Andy Warhols fascinerande musa, den transexuella Candy Darling.

2. Cherry Lips - Garbage
"With your cherry lips and golden curls
You could make grown men gasp
When you'd go walking past them
In your hot pants and high heels
They could not believe
That such a body was for real
It seemed like rainbows would appear
Whenever you came near the clouds would disappear
Because you looked just like a girl"

Den här låten är inspirerad JT LeRoys roman Sarah som handlar om en ung pojke som sedan barnsben klätt sig som kvinna, och hans dröm att bli den mest kända truckerhora någonsin.

3. Girls & Boys - Blur
"Girls who are boys
who like boys to be girls
who do boys like they're girls
who do girls like they're boys
always should be someone you really love"
Den här sången handlar väl mer om sexuell frihet än om något annat, om att vi ska sluta tänka i lådor om sexuell läggning och bara köra på det man vill.

You look just like a girl

RuPaul's Drag Race. Så sjukt bra realityserie - den slår inte Rock of Love förstås, men den är riktigt, riktigt bra. Det är fascinerande hur somliga verkligen ser ut som kvinnor. Dessutom får man verkligen lust lära sig sminka sig ordentligt. My gosh.

torsdag 14 april 2011

Join the Dark Side (we have cookies!)



Ett sånt litet barn, det vill jag ha! Världens bästa Mimmi skickade den här länken. Hon känner mig verkligen.

Baby Strange & Ögonbrynsmysteriet


En stilla undran: Brukade jag inte ha ögonbryn? 

Tattoo crawlin' down her leg, so sexy

Vi som sett Rock of Love vet ju att Brittanya kanske inte var den smartaste deltagaren, men hon var definitivt den snyggaste. Aldrig har jag sett någon passa så bra i kindpiercingar.


Blue as ice and desire

Jag vet inte om någon minns att jag flippade ut lite över min hårfärg häromsisiones? Nå, så här ser det i alla fall ut nu, efter att jag fixat till det blåa. Jag tror att vi kan enas om att jag överreagerade, det här är ett fint hår. Jag saknar visserligen fortfarande saknar mitt vackra lila hår har jag accepterat situationen, och det är bra att mitt hår får vila lite. Dessutom har dragit en mycket viktigt lärdom av den här episoden: när du är på en dålig plats både fysiskt och mentalt och du känner att det absolut finaste på dig är ditt hår - färga inte över det då utan vänta tills du mår bättre (för i helvete!)
Och nu - egobilder (det är min blogg, jag får lägga upp upp många jag vill.)

onsdag 13 april 2011

"She thew her glass at me and I'm fucking pissed. You DO NOT waste alcohol like that!"


Jag vet att jag skrivit om Rock of Love  förut (här och här) men nu ser jag den igen och alltså, det är verkligen den roligaste realityserien som sänts. Någonsin. Bret Michaels, sångaren i Poison, letar efter kärleken. Brudarna är knäppa, dumma, slampiga, bitchiga, excentriska; alla dricker sig aspackade, bråkar och gör gud vet vad. Jag utmanar er att hitta en serie med bättre one-liners! Se!

Enligt Bodil Malmsten

Fina Bodil. Bilden är skamlöst framgooglad. Förlåt.
Jag och Sonia gick och såg Enligt Bodil Malmsten på Södra Teatern. Fantastiskt kul! För att vara en sån storkonsumet av litteratur gör jag såna här grejer alldeles för sällan. Sedan är Bodil Malmsten en av mina absoluta favoritförfattare. Jag har läst alla hennes romaner utom en och alla hennes diktsamlingar (eller de som gick att få tag på på Stockholms Stadsbibliotek iaf!) Det var hur trevligt som helst, Bodil läste ur sina böcker och kommenterade, det var roligt och bra och alldeles, alldeles underbart.

Jag köpte en affisch också. Den ska jag hänga upp på min affischväg efter att jag köpt bättre häftmassa, nu faller affischerna ner mitt i natten och skrämmer livet ur mig, jag har gett upp att sätta upp dem så hälften av affischerna ligger hoppfullade utmed listen. Jag tror hon kommer trivas bra på min vägg, omgiven av svarthåriga män och datumen de passerat genom min stad. Hon är ett välkommet tillskott, för min affischvägg har seriösa genusproblem.

tisdag 12 april 2011

I could sleep for a thousand years

Idag har jag båda deklarerat och sökt högskola. Hur många vuxenpoäng blir det sammanlagt? Försökte halvhjärtat få någon att följa med på Vain som spelar i kväll, jag vet inte vem jag försökte lura, jag orkar verkligen inte med sånt just nu. Känns som om jag var gjord av bly. Minsta rörelse är tung och jobbig. Även vardagliga småsaker blir till enorma projekt. Hoppas verkligen att det blir förändring nu när candidabehandligen outhärdligt långsamt närmar sig sitt slut, måste säga att jag längtar till den dag då man vaknar utan att tänka "åh nej."

Nerdgasm


Oh sånt här gillar jag verkligen. Särskild kärlek för att de förklarar att man inte ska välja ett danskt band, storpocket eller kartonage när bokkedjor har t.ex. "ta 4 pocketböcker betala för 3"-kampanjer, vilket är ett evigt problem.

Hål i huvudet

Mitt läsande går ganska långsamt just nu. Jag läser förstås fortfarande varje dag, men hoppar mellan så många böcker att varje bok tar en evighet att läsa ut. Men Hål i huvudet av Jenny Jägerfeld (som vann Augustpriset 2010 i klassen bästa barn- och ungdomsbok för Här ligger jag och blöder) har jag iaf tagit mig igenom.  Den börjar på ganska klassiskt manér; Minous pojkvän gör slut genom att lämna ett kassettband i deras lägenhet, världen rasar och Minou bestämmer sig för att åka till Spanien för att komma bort lite.

Jag har egentligen inte så mycket att säga om "Hål i huvudet" men tycker verkligen om den här boken, den är lättgenomkomlig, språket är rappt och roligt. Minou är mänsklig och ganska irriterande för det mesta, men jag gillar henne ändå. Framför allt tycker jag att den här boken visar väldigt bra hur självcentrerad man blir när man går igenom en kris.

Övrigt: Efter Jägerfelds Augustpris har "Hål i huvudet" släppts i ett nytt omslag, stilrenare med ett kassettband på framsidan. Jag tycker dock att gamla utlagans omslag är mycket roligare och därför mycket mer minnesvärt. Jag menar, vem har någonsin sett en annan bok med någon som borstar tänderna på omslaget?

I'm on a drug called Charlie Sheen

Om ni inte sett 2010s största internetsensation schmoyohos youtubevideo Bed intruder song så spenderar ni verkligen inte tillräckligt mycket tid på internet och borde skämmas. Vad de gör är att autotuna nyhetsinlag, samtidigt som de lägger ett spår med sina egna röster i bakgrunden så att det verkligen låter som om folk sjunger. Det är verkligen fantastiskt roligt, och sångerna är ofta förvånandsvärt bra.
Min absoluta favorit är "Winning" med Charlie Sheen. Mannen som precis blivit sparkad från världens uslaste tv-serie "2½ men" saknar all form av självdistans och bara spottar ur sig märkliga citat. Lyssna själva.



- Are you bi-polar?
- I'm bi-winning.

måndag 11 april 2011

Nytt krimskrams

Ringar från Glitter, nitarmband från JC

Sara, Sara, you must forgive me my unworthiness

Eftersom Sara pga detta är min favoritperson just nu, tar vi en väldigt bra Sarabaseradlåt av ingen mindre än Mr Bob Dylan. Jag har för övrigt en Dylanbesatt kompis som när han fick frågan hur det gick med en viss tjej svarade "Det största problemet med henne är att hon inte heter Sara, för då hade jag kunnat sjunga den här låten för henne."



(Arga feministen skär förstås tänder över hans hora-madonnakomplex och frun som är "a sweet, virgin angel." En dag ska jag skriva något oerhört djupt om min problematiska relation till Bob Dylan.)

Hit so hard I saw God

Åh, hela kroppen känns mjuk och fluffig som en smält marsmallow. Jag har inte ont någonstans! Har varit på massage hemma hos min fantastiska kollega och vän Sara! Hon kan sina grejer hon vill jag lova. Hon knådade mig som en bulldeg och smorde in mig med väldoftande oljor, arbetade upp alla fem miljoner knutar jag bär runt på. Gjorde - förvånandsvärt nog - svinont när benen bearbetades, tydligen bär man omkring all stress där go figure. Efteråt kände jag mig nästan berusad (å andra sidan, jag har inte druckit på aslänge så nu skulle jag nog bli på kanelen bara av att lukta på en Rekordelig) och ville skutta omkring som en Disneyprinessa och besjunga världens skönhet. Jag gjorde det dock inte - jag har min image att tänka på.

söndag 10 april 2011

Keillers Park

OBS SPOILERS men den här filmen är så jävla dålig att ni borde vara tacksamma över att ni nu slipper att se den

Keillers Park är baserad på den sanna historian om de s.k. satanismordet i Göteborg 1997 då två män dödade en homosexuell man. Jag vill hemskt gärna tycka om den här filmen, den vill så mycket, men den är så fruktansvärt illa gjord.

Fokus ligger på den homosexuelle mannen, här kallad Nassims, pojkvän Peter. Hur han kommer ut ur garderoben, deras kärlek och mycket om hur fruktansvärt illa han behandlades då han blev misstänkt för mordet. Det största problemet är skådespeleriet. Det är så överdrivet, det är så dåligt att man ofta behöver en skämskudde, man vrider sig och vill slippa se. Precis innan mördarna ska skriva till verket mumlar de något på latin och trots allvaret i situationen blir det så löjligt att jag fnittrar till, och då har man verkligen misslyckats, dels med att bygga upp stämningen men framför allt med att förmedla situationens allvar. Sen har vi uppenbara dramaturgiska problem, återblickarna blir omständiga och röriga, antalet gånger som Peter vaknar upp blir bara löjliga.

I princip allt jag vet om det här mordet kommer från Johan Hiltons mycket läsvärda reportagebok No tears for queers : ett reportage om män, bögar och hatbrott, jag vet redan en del om fallet och tur är väl det för jag vet inte hur mycket man förstår annars. En viktig del är t.ex. att mördarna angavs av den enes flickvän (hon tog dock senare tillbaka det hon sagt, vilket antagligen säkte deras straff avsevärt) i filmen kommer bara en random gothbrud in på polisstationen och vet allt. Ingen som helst koppling visas till henne.

Det är så synd på något som kunde blivit en bra film, dels en debatt om män och manlighet och hatbrott, men också en film om kärlek - schabblads bort så totalt.

När fittan är målgruppen

fredag 8 april 2011

We love the abuse because it makes us feel like we are needed

Twilightläsesession 6 - ca 335 sidor in 
Åtta månader senare återvänder min Twilightläsning. Jag skulle antagligen aldrig tagit upp den där boken om det inte varit för att den var lånad, och det är hemskt ohyffsat av mig att okupera den så här länge.
Det som mest retade mig innan var hur illa skriven men ju längre jag kommer desto mer tycker jag den här boken är direkt obehaglig. Jag tycker det är oerhört problematiskt att folk ser Edward som ett romantiskt ideal för han är ju knäpp i huvudet. Han lyssnar inte när Bella protesterar mot något, hon säger att hon älskar honom och han ger inget direkt svar bara slingrar, han är väldigt bossig och bestämmer över henne, han övervakar henne, tjuvlyssnar när hon pratar med andra. Han kontrollerande, manipulativ och överbeskyddande. Ifall någon någonsin tvivlade; så ser inte ett hälsosamt förhållande ut.

Tidigare: 1, 2, 3, 4, 5

torsdag 7 april 2011

onsdag 6 april 2011

Just thirteen

"Vi är en totempåle!"
Minsta brorsan blev tonåring idag! Helt bisarrt. Åkte hem till familjen, klämde i mig fläskfilé och åt lite maränger. Oooh, ni anar inte hur gott det var för någon som inte ätit socker på evigheters evighet! I present fick brorsan en heldag på Grönan först en massa åkturer och sen Alice Cooperkonsert. För att ens första konsert måste vara grym.

I’ve got a quarter in my pocket of an apple left to eat

Dåliga äppelnyheter: Det finns en reklam som går innan varannan video på youtube. Anna Skipper gör reklam för ny säsong av Du är vad du äter. Hon håller menande upp ett äpple och frågar vem jag vill vara. Jag blir alltid så förvirrad. Vill hon att jag ska vara det där äpplet? Hävdar hon att detta äpple är en person? Är Anna Skipper tossig?

Bra äppelnyheter: Min äppelallergi verkar ha gått över. Fantastiskt det, eftersom jag älskar äpplen.

tisdag 5 april 2011

Where did you get that skin?

Du vet att du valt rätt foundation när du vacklar in på jobbet efter att knappt ha sovit på tre nätter, dessutom asförkyld, och din kollega upplyser dig om hur fräsch du ser ut. Tack Clinique. Owe you one.

lördag 2 april 2011

Sex & the Godfather

Efter jobbet åkte jag hem till Peder för att hänga med honom och Emma. De lagade god mat och så diskuterade vi politik ett par timmar. Jag fick två dvdboxar också, sista säsongen av Sex and the City och samtliga filmer i Gudfadertriologin. Fint.

fredag 1 april 2011

April april din dumma sill

Några halvdana försök att lura mig gjordes, men jag gick inte på någonting. Yay me. Dagens roligaste var dock att sex, droger och rock'n'rollbloggen Decadent Lifestyle sade sig ha tröttnat på dekadensen och från och med nu bara skulle publicera bilder på söta kattungar och hundvalpar. Haha!

And she fights for her life as she puts on her coat



En kollega hade den här uppe på facebook och jag tycker den är hemskt fin. Dels är videon helt otrolig, jag bara stirrar och blinkar och förstår inte riktigt hur de gjorde det där. Men sen låten så smeksam, texten är så fin och sorglig, hur hon gör helt vanliga saker som att ta på sig sin kappa, åka tåg, gå in i en affär och köpa bröd - men hela tiden slåss hon för sitt liv och det är det ingen som vet.