torsdag 31 mars 2011

Världens bästa tvprogram

Göran Greider åker segway genom Saltsjöbaden. Babel är officiellt världens bästa tvprogram. Fy fan vad bra det är.

Zombiebajs

En sten har fallit från mitt bröst. Ni vet hur jag hade en massa frågor om zombies? Well, Jessi Ljungkvist hade iaf svar på en fråga, det här med zombiebajs. Enligt the Zombie Survival Guide är de svårt förstoppade och käkar tills magsäcken går sönder. Jag hoppas fortfarande på att någon ska skriva boken "Zombies ämnesomsättning" men jag slipper iaf ligga vaken på nätterna och tänka på zombiebajs, och det anses nog rent generellt vara något bra.

When you wanna wake up happy

Från roligaprylar.se
Jag insåg precis att jag definitivt behöver en ny väckarklocka.

Zombie, zombie, zombie-ah

Ur the Walking Dead
Funderingar kring zombies
Eftersom zombies* är en fysiologisk omöjlighet - kroppen fungerar så att man antingen är död eller också inte, det finns inga mellanting - får var och en som skriver om dem hitta på sina egna regler. Generellt brukar zombies bli till på två sätt; antingen väcks de döda av någon anledning upp (old school) eller också drabbas de av en sjukdom som gör dem tilll zombies. De vill ha kött, det efter djur är ätbart, men det är framför allt andra människor de vill åt. Om man blir biten av en zombie blir man en zombie själv.

Man brukar säga att zombies är hjärndöda, men då de stapplar omkring och behöver mat är det bevisligen inte sant. Dessutom verkar de ha flera sinnen kvar, åtminstone syn och hörsel, ibland även lukt men väldigt sällan känsel - de rör sällan en min åt förlorade kroppsdelar. Det är kanske snarare så att de saknar medvetande, att de bara har instinkt. Man tycks ganska överrens om att det effektivaste sättet att döda dem är att skjuta dem i huvudet.



Nå, här är en liten lista över saker jag undrar över:
¤ Ruttnar zombies?
Zombies ser påfallande ofta ut att falla i småbitar, eftersom de ju är döda. Kinda. Om de återuppstått ur graven är det inte konstigt att de ruttnar, men frågan är om de fortsätter så? Om de fortsätter att ruttna kommer de ju komma till en punkt då all mjuk vävnad är borta, vilket leder oss till:

¤ Hur mycket av en zombie behövs egentligen för att den fortfarande ska vara vid liv?
Vi har i olika filmer sett dessa odöda förlora kroppsdelar och ändå fortsätta, i the Living Dead rör sig ett huvud helt fritt från kroppen. Exakt hur stor kroppsmassa behöver den egentligen för att fortsätta attackera en?

¤ Zombies ämnesomsättning
Någon måste verkligen skriva en bok med den titeln. De lever ju för att äta, det är i princip vad de gör. Fungerar deras inre organ över huvudtaget? Vad händer med det som de har ätit? Blir det till energi, behöver de bajsa etc? Vad händer om de inte får äta?

¤ Har zombies någon slutledningsförmåga?
Framför allt när det gäller de mest grundläggande sakerna; kan de öppna en dörr genom att använda dörrhandtaget eller klättra efter en om man tar sig upp för en stege eller något. Förstår de att man snabbare kommer in genom en fönsterruta om man har ett tillhygge att krossa den med?

¤ Har zombies - i sitt nuvarande tillstånd - något minne?
Ponera att man gömmer sig för zombies i säg ett hus och barrikarderar dörren. De bankar på dörren och försöker ta sig in. Men om de bara drivs av instinkt, kommer de då fortstätta stånga mot dörren i all evighet eller kommer de efter en stund glömma att man är där och leta efter någonting annat?


¤ Har zombies minne av det som hände innan?
Det här är den mest brännande frågan tycker jag. För vi ser ju (t.ex. i John Ajvide Lindqvists "Hantering av odöda") ibland hur zombier söker sig till platser de känner igen, även om de nu är oförmögna att älska, hur de hittar de som de en gång betydde allt. Och det här med att ha minnen är ju något ganska grundläggande i att ha ett medvetande.



* Jag väljer att böja det från zombie till zombies, som på engelska. Eftersom det är ett låneord är det något av en gråzon. Instinktivt vill jag böja det zombier men jag orkar inte bläddra i SAOL nu.

Vaken

Nattjobbet är över för den här gången, vilket är väldigt skönt. Jag har bara sovit och jobbat de senaste dagarna. Vanligtvis brukar jag ha ett par timmar över, men nu har jag bara tagit mig upp, lagat mat, klätt på mig och åkt till jobbet. Tröttheten är otrolig, men det har varit fint på jobbet, hänga med bästa kollegan Sara och skratta åt absolut ingenting med alla grabbarna,

Men nu är allting alltså tillbaka till det vanliga. Efter att jag vaknat - vimmelkantig - åt jag lyxsushi med Mary på Murasaki. Oerhört gott. Trevligt att träffas igen också, det var flera veckor sen, så vi hade mycket att diskutera, samt planer att smida för Sweden Rock i sommar.

tisdag 29 mars 2011

It's been a long cold winter

lördag 26 mars 2011

Kloakzombie

Walkers

Hemskt spännande serie så på sätt och vis var det tur att the Walking Dead, för när vi väl börjat kunde vi inte sluta. Ni som läser den här bloggen borde väl veta vid det här laget att jag är hemskt svag för dystopier och en zombieapokalyps därför alltid är lika kittlande.

The Walking Dead är baserad på Robert Kirkmans graphic novel med samma namn. Den har jag dessvärr inte läst, så jag får återkomma senare med en komparativ analys. Det handlar hur som helst i korta drag om polisen Rick Grimes som blir skjuten under ett uppdrag och hamnar i koma. När han vaknar igen är sjukhuset övergivet, världen tycks ha gått under, han har ingen aning om var hans familj befinner sig och det hörs märkliga ljud bakom tillbommade dörrar...
Vi måste börja vid det uppenbara; scenografi, smink och specialeffekter är otroliga. Det här är bland det bästa jag sett i den vägen. Zombierna har inte lämnat ramen för vad en zombie är nämnvärt, men det är ändå otroligt vad realistiska de ser ut i sin föruttnelse. Sjukhuset där Rick vaknar är oerhört obehagligt och den övergivna staden Atlanta tar fullkomligt andan ur en.

Karaktärerna känns på det stora hela trovärdiga och gestaltar bra uppgivenheten, känslan av att vara utelämnad, över att absolut inte veta vad som pågår i resten av världen och de olika åsikerna om hur de bäst ska klara sig. Däremot är de ganska svartvita; några är sympatiska, huvudkaraktären nästan naiv i sin all american leave no man behind godhet, men många är osympatiska i överkant.

Stora, starka män med vapen beskyddar kvinnor, gamla och barn
The Living Deads största problem är dock genusbaserat. Det är så illa att jag skär tänder. Männen är stora starka beskyddare som dödar zombies medan kvinnorna är rädda, virriga och sköter hushållet. När en av dem sedan ifrågasätter den ordningen, att männen får tramsa medan kvinnorna tvättar, får hon svaret av en väninna: "The world ended, didn't you get the memo?" Och så är det med det. Fruktansvärt irriterande.

You free your mind in your androgyny

Dance to the beat of the living dead

Känner mig som en levande död, så då passar det ju alldeles utmärkt att dra hem till Lina för ett Walking Dead maraton. Jag är sjukt taggad.

fredag 25 mars 2011

She reads too many books

Spenderar lönefredagen med att se på Babel och äta popcorn. Bäst.

The Manic Pixie Dream Girl

Jag har ingen aning om hur många diskussioner jag haft med manliga vänner om Zoey Deschanel. Det är nämligen så att jag inte tål henne. Det här leder till att de ser lite överseende på mig och frågar om det inte handlar om svartsjuka. (Varför tror alla att tjejer inte kan ogilla andra tjejer av andra anledningar än att de är svartsjuka?) Sen försöker jag förklara att hon inte spelar en riktig karaktär (samtalen har främst rört "500 days of summer" och "Liftarens guide till galaxen") utan en manlig fantasi om hur en frigjord, glad flickkvinna ska få svårmodiga män att bli glada igen - hon har ingen egen funktion förutom det. Då får de alltid det där "ljuset är tänt men ingen är hemma"-ansiktsuttrycket.

Lyckligtvis kommer jag nu slippa ta den diskussionen, jag kan bara länka till den här videon. Oh internet <3

And in the morning, I'm making waffles!

Idag är det våffeldagen, det brukade vara en fantastisk dag då våfflor är typ det bästa jag vet. Men eftersom det är gott får jag givetvis inte äta det just nu. Skit oxå.

Would ya look at that hair?!

Jag har alltså färgat över mitt fina lilarosa hår. Jag sparade topparna, men det är nu till tre fjärdedelar brunt.
Va? Brunt?!
Jo.
Men alltså... du gillar väl inte brunt?Nej. Jag hatar det.
Så varför i hela fridens namn gjorde du det?
Mitt hår är fruktansvärt slitet efter hundratusen blekningar och jag tänkte att det vore bra att låta det vila lite. Så jag skulle färga en färg som inte behöver underhållas.
Men... brunt?!
Jag kommer till det. Så jag tänkte att en färg som inte behöver underhållas måste matcha min naturliga hårfärg. Jag har förvisso inte sett den på åtminstone fem år, men enligt rötterna är den typ brun nu (den var blond senast jag såg den.)
Okej. Men din naturliga hårfärg kanske är jättefin?
Om jag hade en fin naturlig hårfärg hade jag väl knappast fortsatt joxa med håret? Min naturliga hårfärg är verkligen skitful.
Ojdå. Så din nuvarande hårfärg...
Ja.
Så det kan bli.
Mm.
Du vill inte visa en bild så att jag bättre kan förstå...
Nej. Kommer inte på fråga.
Okej, kan du beskriva din hårfärg då?
DEN ÄR SÅ FÖRBANNAT FUL OCH JAG HATAR DEN SÅ FUCKING JÄVLA MYCKET ATT JAG ÖVERVÄGER ATT RAKA AV MIG ALLT HÅR PÅ HUVUDET BARA FÖR ATT SLIPPA SE ELÄNDET!
Överdriver du inte lite nu?
Inte så värst, tyvärr.
Det kanske är en bra lösning då, att raka av det?
Nej, jag har fel huvudform för rakad skalle.
Vad ska du göra då?
Jag ska ge det här en vecka. Om jag fortfarande får ångest av att se mig själv i spegeln kommer jag antingen bleka skiten eller färga svart.
Det kommer väl knappast ditt sönderblekta hår må bättre av?
I don't give a fuck anymore.

torsdag 24 mars 2011

I need a fix

Säsongstarten av världens bästa tv-program Babel tog slut för två och en halv timme sen. Varför. ligger. avsnittet. inte. på. webben? Jag döööör!

/Abstinent_88

Sticks and stones may break my bones, but chains and whips excite me

Av oklar anledning spelas alltid musik på väldigt hög volym när vi håller på att spöa skiten ur varandra på mauy thai:en (gud vad jag hatar ord man inte kan böja ordentligt.) Anyways, den här spelades idag och jag kan inte hjälpa att gilla den lite. Den är så catchy. Videon är dessutom så absurd och kitchig och kinky.



En kaka till den som vet vem som sa "sticks and stones may break my bones, but chains and whips excite me"  först. Googlar man hittar man bara texten till låten, myspaceprofiler och vansinniga mängder slash fiction.

Papaya

Inte bara god och fantastisk för folk med Candida, den är estetiskt tilltalande dessutom.

Read some Byron, Shelley and Keats

Vad är egentligen bra poesi? Jag har studerat lite litteraturvetenskap, jag har läst en del poesi - både sån som anses bra och sån som anses dålig. men jag kan inte riktigt få grepp om vad det är som gör att en del poesi anses genial medan annan anses dålig. Visst finns det vissa kriterier; om det rimmar kan det ju rimma bra eller dåligt, versmått kan följas otvunget eller klumpigt, klyschor kan anvädas, ordföljden kan vara olika bra.

Men för det mesta är det väldigt knepigt. Det känns som om man har mindre att luta sig mot än när man ska tycka något om en bok eller en skiva eller en film - de har fler kriterier. Jag bråkar med poesin, jag försöker att förstå.
Men det känns som om
det mesta jag läser
bara är upphackade meningar
omformaterade,
och sedan ett eller annat ord
inslängt
i kursiv

onsdag 23 mars 2011

Catch me on a better day

Idag har jag:
* fått mens
* tvättat
* behövt nyttja verktygslådan för att ta mig ur ett par skor
* failat ett viktigt prov
* färgat över mitt vackra hår

Tur att jag fick hänga med Emma som var fin och glad och utfodrade mig med smaskig mat, annars hade den här dagen varit totalt värdlös. Tror jag ska lägga mig nu. Känns ovärt att ens försöka ta vara på de sista tre timmarna.

Nina Hemmingson

Mango.

Halvtinad mango. Närmare glass än så kommer man inte i mitt tillstånd.

Jag kommer aldrig att bli en riktig bloggare

Jag tycker verkligen det känns dumt att ta bilder på mig själv, jag får det inte att funka. Egentligen är jag inte ens särskilt förtjust i att bli fotad av andra, jag tycker inte riktigt att jag fastnar på bild. Min kära fru och jag har diskuterat det här med dagens outfitbilder och hon tycker att jag ska pröva mig på det. Jag känner mig utmanad. Om hon sa åt mig att hoppa från en klippa skulle jag antagligen kasta mig ut.

Så jag försökte tidigare idag. Jag ställer in kameran. Jag drar ner persiennerna. Jag poserar. Jag skrattar åt mig själv. Jag tar mig samman. Jag kämpar. Jag raderar bild efter bild. Det är ju verkligen hopplöst svårt. Jag borde nog hålla mig till att skriva om böcker, mitt hår och dela med mig youtubeklipp.

Imorgon ska jag ta ställning om jag ska visa upp mitt patetiska försök eller om det är bäst att låta det hela självdö.

tisdag 22 mars 2011

Baby, baby bubblegum

Bubbelgum är typ det bästa som finns. Bara att titta på dem gör en mycket gladare. Jag kan blåsa riktigt stora bubblor också, men det har jag ingen bild på så ni får ta mitt ord.

Katastrof!


Think Debbie, think!
 Debbie Harry har slutat skriva sin självbiografi därför att hon inte kommer ihåg något. Okej, jag får ge henne att det är ett acceptabelt skäl, men vad olycklig jag blir. Hennes biografi hamnar lätt på topptrelistan över biografier jag helst vill läsa. Hoppas verkligen att hon återupptar projektet.

Däremot kan man snart läsa om hur utomjordingar kopplade upp sig mot Sammy Hagars hjärna, om man är av den läggningen.

måndag 21 mars 2011

Blåbär & Hallon

Så här ser mitt hår ut nu för tiden. Jag färgade över mitt rosa hår med lila för två veckor sen eller nåt, nu har det lila tvättats ur till någon sorts lilarosa, lite som när man rör ner blåbär och hallon i mjölk. Jag hatar det inte.

Fuck me I'm sick


Grunge var faktiskt inte bara Nirvana.

Nerdgasm

DN har en fantastisk text bara om fotnoter* uppe. Underbart. Jag älskar fotnoter. Läs läs läs!


* Böjs precis som musikalisk not till noter i plural. Inte nötter. Aldrig nötter. Nötter tror att det heter fotnötter.

Nattuggla.

Det här är min uggla. Jag köpte den när jag var i Frankrike med Mimmi. Nu kan man köpa precis likadana i alla butiker, så jag antar att han egentligen kommer från Kina och att man får 1000 likadana för en krona, men det gör ingenting, jag älskar honom ändå.

There's no time like the present...

Bästa tidpunkten att rengöra ventilationen är visst tio över åtta en måndagmorgon. Gäsp.

söndag 20 mars 2011

I ain't had no fun in London since the Hammersmith Palais

För ett år sen
Yes! Nu har jag och Lina äntligen bokat vår Londonresa. I maj bär det av, då ska vi se bästa Nille och resten av Katatonia. Det blir sjätte eller sjunde gången jag besöker staden, men jag vill gärna prova något nytt, så alla tips om barer, klubbar & sånt mottages tacksamt.

The Bechdel Test for Women in Movies

Dag 25 - Fem riktigt bra band

The Doors
Hole

Hardcore Superstar
Volbeat
Blondie

Säg till hans vänner att de ska hälsa att fönstret är öppet och dörren står på glänt

Äldre dam om varför hon inte lämnat tillbaka sina böcker i tid:
"Jag var tvungen att öppna ett fönster i Lund"


Lisa Ekdahl – Öppna Upp Ditt Fönster
(Mitt absolut första minne av musik är just Lisa Ekdahl förresten.)

lördag 19 mars 2011

Dagens Outfit

"En dag i Ivan Denisovitjs liv" av Alexander Solsjenitsyn* kvalar lätt in på topp tre i listan över böcker du inte bör läsa om du är lite frusen redan innan. Jag sammanfattar; illa klädda straffångar i trettiogradig kyla. Hutter.


*uttalas så här.

You never should have got him that video game for Christmas, they shoot people in that game, pixled people without names

Mår mindre än fantastiskt så jag tänker stanna hemma med sjuka mängder popcorn, halvfryst mango (nästan som glass!), svårmodiga ryssar och mitt Super Nintendo. Ikväll känns det alldeles lagom.

And the people in the houses all went to the university

Har högskoleansökningsångest grande. Har vetat vad jag vill plugga sen jag var pytteliten, har vetat var och vilket program sen jag var nitton men det är ju det lilla kruxet med att komma in också. Det kommer att bli en rysare, mina vänner. Kan inte nog understryka mitt hat för meritpoäng och matte B. Blä.

Dag 24 - Fem riktigt bra filmer

Repo - the Genetic Opera


The Wall


Hair


Belle de Jour


The Hours

fredag 18 mars 2011

Dag 23 - Fem riktigt bra böcker

1. To the Lighthouse - Virginia Woolf
2. Stalins Kossor - Sofo Oksanen
3. Drömfakulteten - Sara Stridsberg
4. Nästa Som Rör Mig - Bodil Malmsten
5. The Bell Jar - Sylvia Plath

torsdag 17 mars 2011

Om jag var din hemmafru

Jag avgudar det här omslaget. Det är så vackert och brutalt.
De säger att det publiceras en ny kokbok varje dag i Sverige. Som bokhandelsanställd känner jag att det är i underkant. Det säljs så vansinnigt mycket kokböcker och jag förstår faktiskt inte vad folk gör med dem alla. Men i alla fall, den här kokboken behöver ni. Den är rolig, snygg och bra!

Dag 22 - Fem favoritlåtar

Den jag lyssnar mest på just nu


Den som alltid får mig på partyhumör


Den här borde jag ha skrivit


Den här ger mig kalla kårar fast jag hört den hundratals gånger


Den här är min absoluta favoritlåt, någonsin

onsdag 16 mars 2011

Dag 21 - Fem riktigt goda saker

1. Godis. Typ alla sorter.
2. Cheesecake
3. Våfflor
4. Varm choklad med grädde, marsmallows
och annat gott jox.
5. Jack Daniels

So young... ever get caught they'll arrest me

Show me where you found your faith and does it help you sleep at night?

Jag har inte sovit en hel natt på ungefär fem veckor. Jag vaknar hela tiden, har lätt att somna om, men sömnen blir så upphackad. I natt var den osedvanligt värdelös, men jag hoppas att niotimmarspasset i bokaffären ska få mig att slockna. Varje kväll lever det fåfänga hoppet; kanske i natt... kanske i natt...

Eels – I Need Some Sleep

tisdag 15 mars 2011

You change your mind like a girl changes clothes

Ibland hoppar jag på korta jobb via ett bemanningsföretag, i går var jag på ett sådant. Jag ska inte gå in närmare på det men det var sjukt miserabelt. Då kunde de inte bestämma sig för om de behövde mig för att avsluta arbetet, eller om de kunde klara sig själva. Idag hände följande när jag var i bokaffären.
11.00 De ringer. Vi bestämmer att jag ska komma in en dag till. De ber mig komma in klockan nio.
14.27 Meddelande på mitt mobilsvar. Jag behöver inte komma in förrän elva.
17.18 Meddelande på mitt mobilsvar. Jag kan komma in klockan tio.
18.01 Sms från min chef som upplyser mig om att de kommer ringa imorgon och avboka.

Jag är glad att jag slipper, men vad less jag blir på det här bänglandet!

Dag 20 - En bild på mig själv för ett år sen

måndag 14 mars 2011

Dag 19 - Min senaste födelsedag

Mitt födelsedagsparty. Jag älskar den här bilden.
Själva bemärkelsedagen firades med middag och dålig film tillsammans med fint folk (här kan man läsa mer.) Sen typ tio dagar senare (det är så jävla lame att fylla år helgen innan löning, så jag skjuter alltid upp det) firade jag och Lina våra födelsedagar på Rocks. Det var en rätt kul grej, vi träffades genom gemensamma vänner och märkte att vi hade samma födelsedag, så vi bestämde att slå ihop det. Jag fick hennes nummer samma dag som festen var.
Det var verkligen både highs och lows som man säger, det kom en massa fint folk, jag blev full, dansade, hånglade, upplyste hela världen om att jag fyllde år, hade ett dance-off med knäpp brud som försökte sno mitt ragg (vann!), tappade bort ragg, grälade med en kompis och jag vet inte vad.

You put some bite in the night

Alice Cooper kommer till Sverige i sommar! Han ska spela på Grönan den fjärde juli. Jävlar i min lilla låda vad jag ska gå! Bästa Emma ska också med. Grymt!

söndag 13 mars 2011

Dag 18 - Typ av killar personer jag faller för

Nu är jag ungefär den mest svårflörtade personen jag vet, så jag faller väl nästan aldrig. Men jag gillar personer som är intelligenta, spontana, avslappnade (är den närmaste översättning till easy-going jag kommer på), schyssta, cyniska och lite egna.

Rent fysiskt gillar jag killar som är hårdrockare. Jag behöver någon med hår, det är så enkelt. Det behöver inte vara till midjan, men jag har aldrig blivit attraherad av en kille med rakad skalle. Dessutom har jag alltid uppfattat hårdrockare som betydligt trevligare än andra killar, men det kanske är något jag bestämt mig för redan innan. Även om jag tycker att det är snyggt med killar som sminkar sig och fixar mycket med håret etc, har de personer jag oftast blir förtjust i betydligt enklare jeans, t-shirt och håll-den-där-kajalen-jävligt-långt-bort-från-mitt-ansikte-stil. Dessutom skulle jag aldrig drömma om att vara med en snubbe som inte var down med jämställdhet. Fullkomligt otänkbart.

De tjejer jag gillat har däremot inte haft särskilt alternativ stil. Givetvis tycker jag att det är assnyggt med tjejer i korsetter, med mycket smink och coola frisyrer (annars hade jag väl aldrig varit en sån själv,) men jag brukar föredra tjejer som ser ut lite som svenska popsångerskor. Tjejerna har klätt sig snygg och avslappnat, varken haft piercingar eller tatueringar, musiken de gillat har generellt - men inte alltid - varit mer åt indiehållet. Även alla de har haft rejält med hår nu när jag tänker på det, jag kanske är någon sorts hårfetischist? De har alla varit väldigt söta och spralliga. Vi lever ju i en ganska heteronormativ värld, men alla tjejer jag varit förtjust i är såna som andra alltid antar är heterosexuella, när de försöker förklara hur det ligger till blir de aldrig trodda av män.

Another Saturday Night

Började gårkvällen med förfest hemma hos mig. Mickis på tillfälligt besök i stan och Lina anslöt sig. Vi drack ingenting, vi var alla överrens om att det här skulle bli en ganska lugn och städad tillställning. Tjenare.

Gick till Rocks för första gången på en månad igår, vilket var värsta nice. Moderskeppet kallade mig. Väldigt roligt förstås att hänga med Mickis, henne har jag inte sett sen nyår. Fanastiskt bra med danssällskap (Lina råvägrar.) Mindre kul var det gäng småpojkar som satt vid bordet bredvid oss och klistrade sig fast vid oss. Mot slutet satt alla tre och sov lutade mot bordet.

Även om jag inte drack mycket blev det fortfarande för mycket enligt no-fun dieten. Hatar den innerligt. (Hur mycket alla andra drack får vara osagt, men jag låg låååångt efter.) Å andra sidan; när jag bad Lasse i baren om vatten såg han först chockerad ut, sen skvätte han vatten på mig. Inga foton tog jag heller, vilket suger, för trots att Mickis är min äldsta kompis (vi har väl sextonårsjubileum eller nåt sånt i år?) är senaste bilden jag kan hitta är åtminstone tre år gammal. Nästa gång jävlar.

lördag 12 mars 2011

Dag 17 - Om jag vågade

(alla bilder skamlöst snodda från google)

fredag 11 mars 2011

No fun my babe no fun, no fun to be around



Det har lockats med både party och filmkväll, men ändå sitter jag hemma och stirrar.

I'm living on shattered faith


Never met a pearl quite like you
who could shimmer and rot at the same time