lördag 30 januari 2010

Dirty Little Secret

Heavy Metal Style.
Jag:
H, får jag ställa en ofin fråga?
H: Absolut.
Alla killar vid bordet lutar sig närmare, förväntar sig något snuskigt.
Jag: Plattar du håret?

Hela natten var fantastisk. Vi umgicks med vänner och vänners vänner, drack drinkar, dansade till ovanligt bra musik och skrek Du ska va president! Du ska va miljonär! Under jorden… och skrattade och skrattade och skrattade. Jag kan inte minnas när jag skrattat så mycket senast. Jag bet Emmababy och hon pussade på mig – vi har rätt olika sätt att visa att vi tycker om varandra, men vi har alltid roligt. Och jo, nog plattar H håret.

You Write Such Pretty Words, But Life's No Story Book


Jag träffade en kille lite grann innan jul. Sen lät jag honom förstå att hä inte skulle bli nå mä de så han steg värdigt åt sidan och jag har inte hört av honom sen nyår. Men nu gav han mig, genom en gemensam vän, en dikt han skrivit om mig. Det var väl ett par år sen en kille senast skrev en dikt om mig så det är ju trevligt att veta att man fortfarande är värd att skriva dikter om.

Dikten var faktiskt ganska bra. Det var ingen kärleksdikt (tack och lov!) utan handlade mer om mig som person, antar jag. Den syftade till den där bilden jag byggt upp om mig själv, den svåra flickan med det låsta hjärtat. Eller kanske är hon jag, det har gått så lång tid att knappt jag själv minns längre.

söndag 24 januari 2010

And We Live on Borrowed Time, But This Headshot’s Pretty Good


Just ja, jag har ju skaffat en bilddagbok. Jag känner att jag inte horar ut mitt liv tillräckligt för att vara en modern människa, nämligen. Antingen kommer det mest bli egobilder där jag har kraftig ögonsminkning och plutar med läpparna, nedräkningar till festivaler och konserter, samt allmän randomness. Om något alls. Oh, och alla bilder tas med min crap mobilkamera. Enjoy.

lördag 23 januari 2010

I'm the President of Bored!

1. ställ in musikspelaren/mp3:n på blandat.
2. byt låt efter varje fråga.
3. skriv ner låten som svar på frågan, fuska inte!


1. Hur mår du idag?
Little Black Cloud

2. Hur kommer dagen (idag) vara/vart?
November

3. Vad var det första du tänkte när du vaknade?
Danny and Lucy

4. Vad är det sista du kommer tänka innan du somnar idag?
Darling Nikki

5. Vad skulle dina vänner ge dig för namn om dom fick välja åt dig?
Dog New tricks

6. Hur är det med kärleken?
You’re the storm

7. Vilken låt passar mest in på den du håller kär?
Anybody seen my baby? (fint)

8. Hur mår dina vänner?
Apple Blossom

9. Tycker dina vänner om dig?
Painkiller (är jag en eller behöver de en när de umgås med mig?)

10. Hur ser folk dig?
Let’s start a band (^^)

11. Spanar folk in dig?
The Mark of the Gun (för att skjuta mig?)

12. Är du bra i sängen?
Paradise City

13. Har nån sexfantasier om dig?
Ka-boom Ka-boom

14. Kommer du alltid bo kvar i sverige?
the Death Song

15. Hur kommer du dö?
I want to hold your hand (HAHA)

16. Vad skulle du hetat om du var född i framtiden?
Back to Black (väldigt futuristiskt får man säga)

17. Vilken är din oturs-låt?
Die Mauer

18. Vilken är din tur låt?
Northern Star

19. Vilken låt beskriver ditt utseende mest?
Shut your mouth

20. Vilken låt beskriver din personlighet mest?
A song for the Outcast

21. Hur är det med ditt liv?
From your favourite sky

22. Hur kunde det vart i ditt liv om du hade valt andra vägar?
Blue American

23. Vad ska ditt första barn heta?
Saviour (åh fin)

24. Hur kommer ditt liv bli?
Figured you out

25. Vilken låt stämmer mest in på dina föräldrar?
Goodnight moon

26. Hur kommer sommaren bli?
I don’t sleep well (fab...)

27. Finns det nån som är hemligt kär i dig?
Luft (= brutalt nej?)

28. Kysser du bra?
Fire Fire

29. Mår din kropp bra?
I love rock’n’roll (that’s a yes)

30. Får du tillräckligt med sex?
the girl in the dirty skirt (ew)

onsdag 20 januari 2010

I’m Trying to Read, Remember Those Intimate Moments


Det är här en sån sak som gör mig helt lycklig. Jag har skrivit om Sofi Oksanen förut, hon är en av mina absoluta favoritförfattare. Så snart lönen rasslat in på kontot är det Utrensning och jag. Oooh. Längtar.

I'm Sure You've Heard it All Before

Today is gonna be the day
That they're gonna throw it back to you
By now you should've somehow
Realized what you gotta do
I don't believe that anybody
Feels the way I do about you now

Backbeat the word is on the street
That the fire in your heart is out
I'm sure you've heard it all before
But you never really had a doubt
I don't believe that anybody feels
The way I do about you now

And all the roads we have to walk along are winding
And all the lights that lead us there are blinding
There are many things that I would
Like to say to you
but I don't know how

Because maybe
You're gonna be the one who saves me ?
And after all
You're my wonderwall

Today was gonna be the day
But they'll never throw it back to you
By now you should've somehow
Realized what you're not to do
I don't believe that anybody
Feels the way I do
About you now

And all the roads that lead to you were winding
And all the lights that light the way are blinding
There are many things that I would like to say to you
but I don't know how
/Oasis - "Wonderwall"


Jag är lite på det här humöret i natt.

It Takes Two to Win a Fight, Softened Every Blow You've Sent Me

Ur en gammal dagbok, om något som kanske var viktigt:

”Bra musik slösades på tomma dansgolv. Jag frågade till slut. Jag hörde mig själv prata och sa käften! käften! men jag lyssnade inte. Hon svarade ursäktande men vagt, undvikande, och plötsligt tänkte jag att det gör inget, det gör inget. Jag skiter i det där. Jag vill vara vän med dig. Jag vill inte bråka. Det är okej. Allt är okej. Jag förlåter dig vad som helst.”

tisdag 19 januari 2010

You’re Hungry, But I’m Starving


Jag drömde om dig i natt Courtney. Jag skulle se dig live, inte på någon arena i Amsterdam utan i en gymnastiksal i en skola, någonstans. Det var märkligt, men härligt underground antar jag. Jag hade ett nattlinne på mig. Inte ett av de sexiga med spets, nej ett gammalt vitt med små blåa blommor på. Den går högt i halsen, skär av mig märkligt vid vaderna och ser väldigt ålderdomligt ut.
Något som var ännu mer märkligt var att vi stod utspridda i lokalen, inget tryck. Det gick viskningar genom publiken om att ni skulle ställa in. Men ni kom tillslut. Vi såg er genom fönstren, ni pausade inte, gick rätt upp på scenen. Du var osminkad och rödflammig i ansiktet, hög som ett höghus i Hässelby gård var du, Courtney.
Ni spelade nån sång, jag hörde inte vilken, sen gick du ner från scenen, gick genom publiken och ställde frågor, mig frågade du vad jag jobbade med. Jag svarade sanningsenligt och sen vaknade jag.

fredag 15 januari 2010

I'm Just a Little Girl Who Heard You on the Radio


Kära Courtney. Jag har hört några rykten som oroat mig lite så jag vill bara lägga korten på bordet. Det är nämligen så att i februari åker jag ner till Amsterdam för att se dig och de andra i Hole. Jag ser verkligen fram emot det här, förstår du. Jag har älskat all din musik sen jag gick i högstadiet, jag såg väl någon video på mtv och laddade sen ner allt jag kom över (det var ju så man gjorde på den tiden.) Det var någonting i musiken, texterna – något med dig som person också – som tilltalade mig på ett djupt personligt plan.
Men allt det där har säkert hundra tusen småflickor redan sagt till dig, så jag ska inte tråka ut dig mer.

Jag vill bara säga; snälla, snälla kom till Amsterdam. Ställ inte in. Bråka och knarka kan ni ju göra lika bra efter att jag sett er. Jag ser fram emot det så oerhört mycket och det skulle innebära precis allt för mig.
Snälla.

torsdag 14 januari 2010

The Drummer Thinks That He is Dynamite, Oh Yeah

Det här med gruppdynamik är spännande, särskilt när många människor är sammanpressade på liten yta och på väg mot ett gemensamt mål, som på en kosert. Jag vet ingen annan plats där man så snabbt bestämmer sig för om man älskar eller hatar en person.
Igår när vi såg 69 Eyes stod det en asfull tjej bakom mig halva konserten. Hon skrek till bandet på finska, luktade kräks ur munnen och gned sig mot mig som om jag vore en strippstång. Jag kände mig lite ofredad efteråt.

Bredvid mig stod en blond tjej i bondagebyxor, först skrattade vi åt den här tjejen. Sen himlade vi med ögonen. Sen blängde vi bakåt. Sen tecknade att jag skulle armbåga henne i magen, jag tecknade tillbaka att hon var för full för att märka något och jag stod för trångt för att få till en bra trick. Armbågade kräksflickan för att visa.
Sen när hon försökte tränga sig mellan oss hakade jag armkrok med henne och så skrattade vi konspiratoriskt.

Efter konserten fick jag ögonkontakt med trummisen, så att han räckte mig den ena stocken. De andra tjejerna såg vem han gav den till och respekterade det men tror ni inte att kräksflickan skulle komma och börja dra i stocken? Klart hon skulle det. Jag släppte inte. Hon tiggde, snälla snälla. Jag bara såg på henne.
Då la sig tjejen med bondagebyxorna i och sa åt kräksflickan att släppa. Jag blev faktiskt lite rörd. Det är väl fint när folk bryr sig om en fast de inte vet vad man heter och inte har någon annan förbindelse än att man stått bredvid varandra någon timme?
Sen ryckte jag åt mig den och, kan ni tänka er, drämde inte stocken i huvudet på kräksflickan. För två år sen hade jag inte tvekat ett ögonblick. Det är spännande, och sorgligt, vad man mognar.

onsdag 13 januari 2010

Her Little Brother Has a T-shirt from the Ramones

När min lillebror fyllde arton (!) i december gav jag honom biljetter till 69 Eyes’ spelning och idag var det så dags. Jag tryckte i honom en hamburgare, sminkade honom och så gav vi oss av till Debaser. Jag är väl den enda i min generation som aldrig varit där ens på spelning, men nu gjorde jag alltså min jungfrufärd. Intryck: Det här var väl inte särskilt spännande.

Brorsan har inte hunnit vara arton många dagar så det var hans första utgång någonsin! Jag var tårögd av stolthet och köpte honom hans allra första uteöl. Det var en fin stund.

Musiken de spelade innan konserten var riktigt bra, men eftersom Christian Death hade ställt in fick vi vänta i ungefär femhundra år innan i Mandragora Scream gick på. Ljudet var verkligen helt gräsligt, man hörde inte vad de sjöng, knappt vilket språk de pratade. Men det var helt okej ändå på något sätt, malande, nästan sövande, jag slöt ögonen och följde med.

Sen drog ett sånt där fritidsskynke för scenen, vi hörde finskt soundcheckande där bakom. Sen drog de igång. Det var helt okej, även om det var för få höjdpunkter för att jag skulle vara nöjd. Lite för mycket nytt material, som det brukar vara.
Jag hamnade mitt i groupiehögen vid Jyrki69s fötter. Inget fel med det, det är lättare att se över tjejers huvuden. 69 Eyes är för övrigt åldrats sen de började, men deras groupies tycks magiskt nog inte ha gjort det. Spännande det där.

Sen lyckades jag hora till mig en trumstock också, jag retades med brorsan som hemskt gärna ville ha den, men tillslut fick han den förstås. Som pricken över i på hans första utekväll.

She Was Dressed to Kill the Pope

Tentan är förresten inlämnad. Jag hann t.o.m. sova två timmar den natten vilket var mer än jag förväntat mig, hurra! Samma dag som eländet skulle lämnas in diskuterade vi våra skapande svenska uppgifter. Den var knappast något litterärt mästerverk men jag iaf om två litterära karaktärer, Rosalind och Medea, som möttes på en rockklubb. Jag tycker bara det var roligt att sätta in dem i modern tid, en helt annan värld, min värld.
”Det är roligt att läsa om den här maskeraden” kommenterar en tjej i min klass.

Du Fick Namnet Fröken Svår

Snodd från Mickis blogg.

tisdag 12 januari 2010

Twilight Child


Twilight läsningssession 2 – ca 90 sidor in
Okej. Så fort det börjar hända saker känner jag att jag blir mer och mer irriterad. Först och främst är det lite störigt att Bella är så hiiiimla tråkig och så hiiimla vanlig men ALLA som ser henne blir ju kära i henne. Dessutom känns alla samtal och allt småtjafs mellan Bella och Edward så sinnessjukt kysstat.

Logiskt problem: Hur Bella reagerar efter att Edward räddat hennes liv. Jag köper det inte.


Tidigare: 1

måndag 11 januari 2010

Twilight in My Eyes

twilight cast
see more Lol Celebs

Okej, sist i världen typ, ska jag ge mig på att läsa Twilightserien eftersom min kollega Sara varit så vänlig att låna mig första boken på engelska. Jo jag har sett filmen, ja jag vet vad som kommer att hända och ja, folk har pratat så mycket om dem att det känns som om jag läst dem. Men ändå ger jag mig in nu. Be för mig.

Läsningssession 1 – ca 50 sidor in
Än så länge tycker jag den är helt okej. Småstadsmiljön känns passande grå och långtråkig, föräldrarna känns välmenande och rara, det är som bäddat för en fin tonårsbok. Bella är rätt jobbig (jag känner instinktivt skepsis mot folk med bollskräck) och Edward har vi knappt träffat. Hela tiden tänker jag på hur pass bra de komprimerat boken till en film, faktiskt.

Logiskt problem: Eftersom jag sett filmerna vet jag ju även att Cullens (och Hales, i boken) går highschool om och om och om igen. Det är ju märkligt. Jag menar, om de ser ut att vara i övre tonåren de skulle ju lika gärna kunna gå i College? Då det har fler inriktningar måste ju vara både roligare och mer utvecklande än att gå i highschool?

söndag 10 januari 2010

Tik-Tok on the Clock


Ungefär så. Klockan är över 3 och ungefär halva tentaeländet är klart. Imorgon kommer bli en lång och ångestladdad dag.

lördag 9 januari 2010

The Unread Book and a Painful Look


Jag är bitter. Just nu kunde jag ha varit på väg till Saras nymålade lägenhet iförd en blond peruk, redo att dansa bort lågkonjunkturen. Men jag är fast här med min tenta och det är bara mitt fel. Jag har vetat om den här tentan ett bra tag men jag har bara inte fått upp något skrivflyt. På MÅNDAG ska den vara inne dessutom, och jag har ingen aning om hur jag ska klara det här i tid.
Så nu får den stygga, stygga flickan som inte kan planera sitt liv stanna hemma och ta sitt straff; hetsätning av böcker. Blä.

fredag 8 januari 2010

Is Your IQ Higher Than Your Neighbour’s?



Min granne är igång igen. Vad ska man ta sig till? Det är för tidigt för att man ska kunna gnälla, och dessutom känner jag att jag är för ung för att bli en sån där bitterfitta som dunkar med en kvast i taket. Dessutom äger jag inte ens nån kvast.
Det är bara ett fall av Murphy’s lag. Jag menar; varför ska han ha sin skitmusik på just idag? Varför måste de dra stolar över golvet, ramla, skratta och ha allsång till Spice Girls ”Wannabe” just precis när jag ska skriva min skitjobbiga tenta?

måndag 4 januari 2010

What Angry Star Runs Your Devil Heart



Jag trodde aldrig att dagen skulle komma, men den tjugoförsta februari drar jag ner till Amsterdam med Sonia och Mary för att se Courtney fucking Love och Hole. Jag är så lycklig att jag inte vet vad jag ska göra mig själv. Så jag svarade på den här listjäveln.

Är du kvinna eller man?: Dirty girls
Beskriv dig själv: Doll Parts
Vad tycker du om dig själv?: Good sister – Bad sister
Beskriv var du bor för tillfället: Mono
Om du kunde åka någonstans, var skulle du åka? Malibu
Favoritfärdmedel: Hold on to me
Din bästa vän är: Baby Doll
Din favoritfärg är: Violet
Hur är vädret?: Northern Star
Favorittid på dagen: Heaven tonight
Om ditt liv var en tv-serie vad skulle den då heta?: Pretty on the inside
Vad är livet för dig?: Best Sunday Dress
Det bästa rådet du kan ge?: Use Once and Destroy
Raggningsreplik: Playing your song
Så ser du på kärleken: Drown Soda
Om du fick byta namn, vad skulle du heta då?: Jennifer (’s body)
Favoritmat: Cinnamon girl
Dagens tanke: Never gonna be the same
Hur skulle du vilja dö?: Old Age
Din själs nuvarande tillstånd: Over the Edge
Felen du kan leva med: Plump
Ditt motto: Hit so hard
På hjärnan: Boys on the radio

söndag 3 januari 2010

Watch Me March to the Beat of My Own Drum

Jag noterar att en äldre herre i hatt pratar med mig. Jag drar ner hörlurarna.
Jag: ”Ursäkta mig?”
Han: ”Du går i otakt”
Jag: ”Jaså, det märkte jag inte. Jag skuttar väl lite när jag går, jag är så glad.”
Han: ”Nej det är du inte, du är förtvivlad”
Jag: ”Säger du det så”
Jag tar på mig hörlurarna igen. Hans mun rör sig men allt jag hör är Hardcore Superstar.

fredag 1 januari 2010

January 1st and it's Already Clear - it's Gonna Be Another Shitty Year

Hejhej 2010!
Jag har gott hopp för dig, det är inte det,
jag fullkomligt bubblar över av entusiasm!
Men jag har inte riktigt kommit fram till
vad jag ska göra av dig riktigt än.

Jag återkommer när jag har klart besked, okej?
Ring inte mig, jag ringer dig

kthxbai