torsdag 31 december 2009

Happy New Year! Happy New Year!

"Happy New Year
May we all have our hopes, our will to try
If we don’t we might as well lay down and die"

/Abba - "Happy New Year"

2009 lämnade mig med en huvudvärk och 2010 dansades in till heavy metal, som det ska vara. Kvällen inleddes med att jag, Emma och Viktor satte oss på tunnelbanan och åkte till Wika. Emma var uppklädd med stort hår och höga klackar. Jag hade dunjacka och mössa med öronlappar, men våra lösögonfransar glittrade ikapp.
Hemma hos Wika hade hon med hjälp av nye pojkvännen lagat upp till festmåltid. Jag, som levt mest på sushi och mackor på sistone blev rörd och tårögd. Vi drack vin och champagne och pratade hela kvällen.

Wika med pojkvän skulle på hemmafest men vi andra ville in till stan. Vi höll andan och räkande till tio hundrafemtio gånger, försökte att inte bli vansinniga på alla fulla sextonåringar som fanns överallt på bussen. Vi gick in på Rocks, det var dyrt men det var hemma.
Den sista låten som spelades 2009 var the final countdown och den första som spelades 2010 var Wild Side. Emma och jag dansade förstås our sweet little asses off.

Vi tittade på O-kult ett tag men ögonlocken började bli tunga. Så efter att de avslutat sitt set gick vi hemåt i kylan. Det var ett bra nyår. Lagom. Skönt att sova och i huvudet räkna upp alla de saker jag ska göra under 2010. Det kommer att bli kickass.

onsdag 30 december 2009

You Take Away My Time

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Började plugga på universitetet.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag ville skriva mer – jag har knappt skrivit något alls, utom i min dagbok.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nope.

4. Dog någon som stod dig nära?
Ja, min farmor.

5. Vilka länder besökte du?
Kuba. Danmark. Finland.

6. Är det något du saknar år 2009 som du vill ha år 2010?
En gnutta kärlek, kanske.

7. Vilket datum från år 2009 kommer du alltid att minnas?
Känner instinktivt att jag borde fråga Wika men bläddrar i dagböckerna och försöker själv.

¤ 12:e maj – fick magiskt världens kanske bästa jobb och slapp vara arbetslös. Wiii!
¤ 25:e juni – såg Backyard Babies, Volbeat och Mötley Crüe! AWESOME!
¤ 8:e augusti – återförenades med mina kompisar från högstadiet
¤ 26:e september – firade min födelsedag på Rocks. Hade fruktansvärt kul.

8. Vad var din största framgång 2009?
Jag fick bra jobb i lågkonjunktur, började plugga och överlevde allt jag satte mig för. Jag vågade mer, öppnade mig mer och hade roligare.

9. Största misstaget?
Jag tog mig definitivt vatten över huvudet och jobbade nära nog ihjäl mig i december. För att vara så smart är jag jävligt korkad.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Som vanligt ungefär. Förkylningar, ryggont och hundratusen blåmärken.

11. Bästa köpet?
Finaste underbustkorsetten som jag använder nästan varje gång jag går ut.

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Hyra, sushi, kläder & smycken

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Alla grymma konserter. Vännerna (särskilt att vara kombo med Mimmi några månader) Festerna.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2009?
¤ Inget bra för mig själv – Eldkvarn
¤ Putting out fire with Gasoline – David Bowie
¤ Saints of Los Angels – Mötley Crüe
¤ We don’t celebrate Sundays – Hardcore Superstar (alla år!)
¤ Heartbreak Hotel – John Cale
¤ Double nature – Mustrasch
¤ In distortion we trust – Crucified Barbara
Allt med Volbeat & Deathstars.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Januari till maj var jag hemskt ledsen och skrev mycket sakligt i mina dagböcker att jag var fullständigt värdelös, men sen dess har det varit nåt sorts alltime high. Frånsett dödsfallen, förstås.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Skrivit. Hånglat, tränat, gått på fler konserter & festivaler, städat

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Jobbat.

18. Hur tillbringade du julen?
Mycket stillsamt med familjen. Jag somnade på soffan, som alla år.

19. Blev du kär i år?
Neeej.

20. Favoritprogram på TV?
Rock of Love! Och Project Runway.

21. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Hatar gör jag inte. Men jag är väldigt osams med nån jag gillade i början av året.

22. Bästa boken du läste i år?
Av de 100+ böcker jag tagit mig genom är nog ”Stalins Kossor” det bästa. Den var verkligen sinnessjukt bra. Läs!

23. Största musikaliska upptäckten?
Deathstars, Crucified Barbara (på riktigt) och Volbeat.

24. Något du önskade dig och fick?
Folk har ju hittat på sin fina grejer som jag inte ens visste att jag ville ha. Men jag fick ju en finfin Volbeatskiva av brorsan. Den var mycket önskad, må jag säga.

25. Något du önskade dig men inte fick?
En ny dator, så det köpte jag själv.

26. Årets bästa film?
¤ Inglorious Basterds på bio.
¤ Repo! the Genetic Opera på dvd.

27. Vad gjorde du på din födelsedag 2009?
På själva födelsedagen gick jag på bio med BabyEm och såg en Miyazakifilm, men tio dagar senare hade jag en askul fest på Rocks.

28. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Att få veta att Någon är okej.

29. Hur skulle du beskriva din stil år 2009?
Het rocktjej som bara blir snyggare och snyggare!

30. Vad fick dig att må bra?
Vännerna – jag har sån vansinnig tur som har er! Familjen. Musiken. Böckerna.

31. Vilken kändis var du mest sugen på?
Graverobber i Repo! men det är ju en karaktär och skådespelaren är inte särskilt snygg annars. Men diverse musiker, som alltid.

32. Vem saknade du?
Jos-e-fin.

33. De bästa nya människorna du träffade?
Grymmaste fyndet 2009 är Miss Anka. Sen gillade jag Julia som jag jobbade med lite, men hon gled som bort. S. är väldigt cool, men hon är så ny att vi får se hur det går. Oh, och Patrik förtås, han är grym han med.

lördag 26 december 2009

I'm 18 and I Like It!

Lillebror är arton år. Stora karln. Myndig. Det är inte riktigt klokt, det känns som om det var alldeles nyligen vi träffades för första gången (mamma är helt övertygad om att han log första gången han såg mig, fast så små barn inte kan le.) Sen plötsligt sköt ungen i höjden och blev hux flux nästan vuxen. Mycket märkligt alltihop.

Nåja, som present från mig ska han iaf invigas i vuxenvärlden vilket i detta fall innebär att gå på konsert med artonårsgräns. Så jag ska köpa honom en öl och ta med honom på 69 Eyes i januari. Är taggad.


Senare:
Om ens lillebror är 18, blir man automatiskt gammal då?

torsdag 24 december 2009

She Came Home for Christmas

Vi hetsar inte upp oss över julen i min familj. Jag jobbade tre timmar, sen åt vi skinka och bytte julklappar (mamma och pappa ska ingenting ha!) såg på Kalle och därefter Wall-E som brorsan fått i julstrumpan. Jag slocknade, traditionsenligt, i soffan ungefär 3 minuter in i Wall-E. Precis lagom. Skönt att slippa "Fanny och Alexander"-julen.

tisdag 22 december 2009

All Those Romantic Things

Jag: ”Så hur går det med Flickan då?”
Vän:: ”Jodå, vi bytte julklappar igår”
Jag: ”Jaså, vad fick hon för nåt?”
Vän: Ett järnkors från andra världskriget"
Jag: ”… vad romantiskt.”

söndag 20 december 2009

Burning the Candle at Both Ends

Candy says: ”I’ve come to hate my body

And all that it requires in this world”

Som sömn och mat och andrum.

lördag 19 december 2009

Tonight Will Go On Forever

Jag sov kanske tre timmar, tog mig upp och jobbade nio timmar i bokhandeln. Det var inte särskilt roligt, alla kunder var stressade och ryckte en i sju olika riktningar, medan huvudet var tungt. Enda vilan fick jag när jag gick på toaletten, slöt ögonen, satt i tystnad med huvudet mot knäna en litenliten stund.

Men hux flux var det över och jag gick hem. Jag skulle till Anchor igen, för att faktiskt se banden om spelade – jag och S missade dem då vi satt på en kvarterspub med några av hennes kompisar innan vi tog oss till Anchor. Jag var helt beredd på att gå själv, men tillslut fick jag sällskap av den här killen. Men vad är det första jag ser när jag kommer in genom dörren om inte Nille och Harris. Blev jätteglad, det var så himla länge sen jag såg dem senast. Så pass länge sen att herr H inte kom ihåg mig – men å andra sidan har vi nog knappast träffats i nyktert tillstånd, så jag förlät honom.

Jag fick hur som helst se mina band och var belåten, även om Killen rörde sig några centimeter närmare mig varje gång förbandets sångare lät sin halvslutna blick glida över mig.
Efteråt hängde med grabbarna, drack cider och snackade skit. Men vilka kommer genom dörren då om inte BabyEm med pojkvän! Glädje! Sen hade vi en fantastiskt rolig kväll, vi satt under taket vid ett bord och pratade, Emma och jag dansade sittande, sjöng med i låtarna vi älskade eller hatade.

Det blir alltid varmt som i en bastu på Anchor, då är det skönt när det snöar utanför. Då kan man gå ut i bara linnet och låta isflingorna smälta mot ens hud. Svalkar en liten stund i alla fall.
Det är så härligt när man förväntar sig att gå själv och stå ensam i ett hörn, men istället kommer en massa vänner och det visar sig bli en grym kväll. Jag ville aldrig att det skulle ta slut, jag ville sitta böjd över de tunga träbordet hela natten, tjafsa om musik och titta på alla människor omkring, men tillslut var jag tvungen att släpa mig hem och fånga några sömntimmar i flykten.

fredag 18 december 2009

Getting to Know You

Anchorhelg! Jag fick blodad tand när jag var där senast, så på fredagen tog jag S under armen och gick dit. S är vän med min kollega som jag var ute och svirade med för någon vecka sen. Vi hittade genast varandra, och så blev det så att vi gick ut ihop en vecka senare. Att skaffa kompisar är lite som att bli kär. Ibland behöver man ett tag på sig för att se hur fantastisk en person är, men med andra är det direkt attraktion. Jag och S var definitivt det senare. Knappt hade hon sagt ett ord innan jag tyckte om henne. Vänskapskemi, kanske.
Vi hade väldigt roligt. Vi pratade och skrattade, kommenterade folk, pratade med totala främlingar, delade på cigaretter i snön utanför. Vi chockerade alla som vi träffade genom att säga att det bara var andra gången vi träffades. Hon drog åt min korsett ordentligt, vi snackade om vilka killar som var snygga (när jag pekade hon gav mig en underlig blick och sa ”men han ser ju jättemärklig ut!” och tittade igen, ”Ja! Hans ögon! Och hans näsa! Herregud!”)

Vi gick precis innan stängning, sprang så snabbt vi vågade över hala isinkapslade gatstenar och fast vi borde missat den hann precis med tunnelbanan.
- It’s a Christmas Miracle! utropade jag.

onsdag 16 december 2009

And We Dance at Festivals


måndag 14 december 2009

We Made it Hard to Breathe and the Air was Thin

Baby Strange säger (23:19):
Den här hösten har jag haft så jävla mycket kul och lärt känna nya människor och vågat lite
Pojke säger (23:20):
Åh..vad härligt att du säger det ^^ Nu vill jag inte trampa dig på tårna något,men det är härligt att du säger det,för jag har fått lite av det intrycket..att du är lite rädd för att våga saker? Vad det gäller människor,liksom. men jag vet inte huruvida det stämmer..hoppas du inte tar illa vid dig
Baby Strange säger (23:22):
Nej det är väl ganska sant
Inte alltid, men särskilt på ett romantiskt plan I s'pose
Pojke säger (23:24):
När det gäller ens hjärta tycker jag man ska vara försiktig.
Baby Strange säger (23:27):
Det finns ju "försiktig" och "bo i en mental bunker 50 meter under jorden" också
Pojke säger (23:28):
Och du skulle säga att du är den senare?
Baby Strange säger (23:29):
Ja.
Pojke säger (23:29):
Men du är väldigt trevlig tycker jag,så...jag vet inte om du kanske grävt dig ur bunkern ?
Baby Strange säger (23:30):
eller också snackar du ner i min luftventil?
Pojke säger (23:31):
Det gör jag gärna, om det inte stoppar ditt syreflöde?
Baby Strange säger (23:32):
Gör helst inte det. Jag behöver syret för att leva.

torsdag 10 december 2009

Not in a Million Years, You're Nasty, Please Leave Me Alone

En av Kollegans vänner, som hängde vid vårt bord försökte på mer eller mindre finkänsliga sätt upplysa mig om att jag skulle gå hem med honom (det började med ”vad gör du imorgon då?” och slutade med ett par rätt så ofina handgester.) Jag var inte sugen. Jag började med att låtsas som om det regnade, avancerade till unvikande svar och avslutade med direkta nej. Inget hjälpte.
Slutligen, en stund efter ett, dunsar han ner på stolen bredvid mig. Han slänger armen om min hals och slår ut min cider.
Jag: ”Det där började ju inte så smidigt.”
Han: ”Nej, nej. Men du, jag ska hem nu.”
Jag, samtidigt som jag torkar upp cider och försöker krångla mig ur grepp: ”Okej. Det var trevligt att träffas”
Han: ”Du ska inte med?”
Jag, tittar på honom: ”Nej.”
Han: ”Säker?”
Jag: ”Ja.”
Han, reser sig upp: ”Okej men om du ångrar…”
Jag: ”HEJ DÅ!”

The Night is Young and I Can't Wait

Kvällen började med glöggfest på jobbet. Jag har aldrig tidigare haft kollegor jag kunnat hänga med, så det här gör mig jätteglad. Vi provade glöggsorter, skrattade och snackade, sen ville den Manlige Kollegan gå ut. Jag var på. Han är också hårdrockare, vi springer på varandra ute ibland men har aldrig gått ut ihop. Det borde ändras på.

Vi drog till Anchor. Målet var, sa han, att vi inte skulle kunna se varandra i ögonen nästa gång vi jobbar ihop. Just det gick dåligt, men allt annat var grymt.
Hans vänner och deras vänner var jätteroliga, det var lätt att komma in, de berömde mina kläder, det var som om vi alltid hängt. Dock visade det sig att Kollegan är hett villebråd på rockklubbar. Jag hade ingen aning, för mig är han samma nördiga sjuttonåring med håret på utväxt som råkade stå bredvid mig på en Monsters of Tributekonsert.

Men i princip alla som passerade ville upplysa mig om hur slampig sagda Kollega var. Jag lyssnade storögt och flinande. Någon brud mätte mig med ögonen när jag stod bredvid honom och en annan tog ett handslag som nästan krossade mina fingrar.
Det var hysteriskt.

Jag hade verkligen roligt, det var så skönt och avslappnat. Sen när jag behövde gå hem övertalade de mig att stanna. Var hemma en stund efter två och var mycket seg när jag jobbade nio timmar dagen efter, men det var så värt.

onsdag 2 december 2009

I Wanna Go Home

Medusa alltså. Jag är inget fan. Det kan vara rätt roligt om man är ett stort gäng, man har ett bord och mycket att snacka om. Men annars, nej. En toalett för alla tjejer? Inte det att jag inte uppskattar att hänga i personalens omklädningsrum, men kom igen. Musiken är helt okej, men om man känner för att dansa känner man plötsligt att man arbetar på en strippklubb! Man dansar på en pytteyta och överallt omkring en står eller sitter det killar som stirrar och stirrar. Jäkla turister.

Det tokraggas så den som vill ligga eller boosta sitt självförtroende och inte har nåt emot sexuella trakasserier har hittat sitt ställe. Men jag slösar hellre mitt liv någon annanstans.