söndag 8 mars 2009

Tattoo On You Chest With His Name in The Middle

Tatueringar. De flesta i min ålder verkar vilja ha en eller flera, många har redan märkt sig själva för livet. Jag tycker att det kan vara väldigt fint, jag är mycket intresserad av tatueringar, men tiden får utvisa om jag någonsin kommer att skaffa egna.
Efter timmar av diskussioner med olika vänner har jag kommit fram till att de följande tycker jag inte är snygga.

Tribals.
Ja, jag tänkte börja med vad alla tänker. Mitt största problem med tribals är bristen av originallitet, ofta kan de bara bli en samling streck, tillsynes planlöst uppslängda på valfri kroppsdel. Men de kan faktiskt vara fina, om de t.ex. formar något eller om de följer kroppens linjer exceptionellt bra.

Hemmagjorda tatureringar.
En tatuering är, i min åsikt, något man ska lägga ut mycket pengar på. "Good tattoos aren't cheap, cheap tattoos aren't good" som de sa på L.A. Ink. Visst kan man få den billigt hemma i någon kompis kompis lägenhet, men är det värt det? Det finns ingenting som är värre än en tatuering med darriga linjer, dålig placering och dåliga proportioner.
(Men bara för att någon har en studio behöver inte det heller betyda att man är duktig. Titta i din tatuerares portfolio and save yourself the pain!!!)

Porträtt.
En av tatueringstrenderna som kommer stort är den med porträtt. Det här tycker jag enbart är obehagligt. Det ser i 98% av fallen väldigt märkligt ut med ett ansikte som tittar ut från, säg, någons skuldra. Ofta får motivet en besatt blick också.

Raka linjer.
Människorkroppen är inte rak, därför ser långa, raka linjer ofta sneda ut. Tänk på det innan du tatuerar in stora dolklar, gitarrhalsar eller dylikt.

Plotter.
Att ha väldigt många tatueringar som på intet sätt binds samman är inte fint.

Japanskt.
"Argh, jag är så trött på alla dessa jäkla koifiskar" sa Lisa och bläddrade snabbt förbi den japanska delen i min "1000 Tattoos."
Det här är något kluvet för mig, eftersom det ofta ligger stort konstnärskap bakom dessa tatueringar men estetiken tilltalar mig inte. Och personligen jag är så trött på alla dessa drakar som sitter på varannan karl.

Tecken på främmande språk.
Bara okej om man förstår språket. Varje gång jag ser ett kinesiskt/ japanskt/ thailändskt/ whatever tecken vandra förbi tänker jag på den där reklamen för Sprite (tror jag) som gick förut. Ett gäng visar sina tatueringar för varandra och säger "Mine means dragon" och "Mine means that you're alive" och så visar det sig att tatueraren tar alla tatueringar från en takeaway meny.

Klyschor.
Exempel; "Carpe Diem," "Die young, live forever," "You Live and You Learn" osv. Ja det stämmer, men saker man hört för många gånger blir töntiga efter ett tag.

Skämt.
Ordvitsar, skämtteckningar, osv. Det kan väl omöjligt vara roligt hela livet?

1 kommentar:

Anonym sa...

haha. det här var sanning och medhåll rakt igenom!